Parneviks

Asså det tv programmet, hur kul får det vara? Sitter och bokstavligt grinar av garv när jag kollar på det. Såg precis avsnitt nr 2 som kom ut igår. Rebecca Stella och Calle Moreaus var med och verkligen bjöd på sig själva. Calle verkar vara en så skön prick som alltid är glad och trevlig. Och vilken familj det är, så sköna. Mia hade man ju likom inte tackat nej till att ha som mamma... Barnen har ju fått utseendet för sig också, hur lyckas man få fyra barn som alla är galet söta och så fint blonda, lilla Phoenix kommer bli livsfarlig när han blir äldre. Sammanhållningen kan man ju också drömma om, jag har sedan min bror flyttat verkligen saknat att ha ett syskon som man är så nära med. Jag och min bror har aldrig umgåtts särskilt mycket utan vi säger väl hej när vi ses men inte mer än så, han har de senaste åren bott nere i källaren i vårt hus och jag högst upp. Nu har jag flyttat ner och jag förstår verkligen varför han bodde här nere, så lugnt och skönt. 
 
 
Det verkligen sprudlar glädje från denna familj, jag önskar att jag kunde vara en sån person som uppfattas som alltid glad och positiv. Men jag jobbar på det!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0